Och vad kommer att hända den här gången då?

På onsdag är det äntligen dags! Jag, Tommy och Sandra åker till Kap Verde för 10 dagars sol, bad och avkoppling. Nu är det så nära att vi börjar längta, tidigare låg det så långt bort att det bara glömdes bort.

Samtidigt blir man lite nervös. Jag har ju på flera ställen berättat om alla tokigheter som ALLTID händer när vi är ute och reser. Så vad kommer att hända den här gången? I går kväll satt jag och Tommy och pratade lite om just det. Allt tokigt som händer på våra resor.

Jag berättade om det mest roliga hittills:
När jag var 12-13 år åkte jag, mamma, pappa, AnnaCarin, mormor, morfar, Dagge, Sanna, Rickard och Julia till Arma Di Taggia i Italien. Bara några dagar innan resan tappade min mormor en tand. Inte en framtand, men någon där i närheten. Hon gick till en tandläkare som valde att limma fast tanden.

Och vad händer i Italien. Jo, hon tappar givetvis tanden och visade upp en stor glugg så fort hon öppnade munnen. Ingen vill ju se ut på det sättet, så hon och mamma slog sina huvuden ihop och kom fram till: Vi köper Karlssons Klister!

Tanden placerades i askkoppen på hotellrummet och vi gav oss ut för att leta efter Karlssons Klister. När vi kommer tillbaka till hotellrummet har städerskan varit där. Allt är rent och snyggt. Så även askkoppen! Panik, tanden är borta!

De får tag på städerskan som berättar att hon slängt soppåsen i en container på hotellets bakgård. Containern är full. Både mamma och mormor kastar sig i containern och börjar att söka efter rätt soppåse. De söker faktiskt systematiskt och till slut hittar de faktiskt den rätta soppåsen. Och tro det eller ej – de hittar tanden. Bara synen av dem, båda i containern, fullt sysselsatta med att gå igenom soppåse efter soppåse, fick oss alla att skratta hejdlöst. Kan bara tänka mig vad förbipasserande tänkte…

Uppe på hotellrummet tvättas tanden av med wiskey för att bli ren. Mamma tar tanden och en klick klister och ska med ett finger placera tanden i mormors glugg. Hon trycker upp tanden i gluggen och håller kvar en stund för att den ska fastna. Hon tar bort fingret och upptäcker  - tanden sitter kvar på fingret. Den har klistrats fast! Givetvis skrattar vi alla så tårarna rann!!! Hur hon sedan fick bort tanden från sitt finger kommer jag faktiskt inte ihåg, men på något sätt gick det. Och tanden fastnade där den skulle.

Efter att för bara en vecka sedan, irrat runt mitt i natten i en förort till London utan att kunna ta oss tillbaka till lägenheten, är det klart att vi båda tänker:
”Och vad kommer att hända den här gången då?”