En kväll med minnen

Sedan jag började på Hyresgästföreningen är jag inkvarterad hos min mormor i Skellefteå. Vem trodde att det var bostadsbrist i Skellefteå???

I vilket fall som helst, igår efter jobbet gick jag och köpte en flaska rött vin och hämtade kinamat. Trots att min mormor äter middag tidigare än vad jag gör, jag slutar ganska sent på eftermiddagarna, brukar hon alltid ändå vilja sitt ned tillsammans med mig, äta lite och bara prata en stund. Så igår satte vi oss ned, drack vin och åt mat. Och pratade. Och pratade. Och pratade. Om allt, men mest alla resor som vi gjort tillsammans när jag och min syster växte upp.

På nästan alla resor var min mormor och morfar med. Och oj, vilket minne min mormor har när det gäller resorna! Hon kommer ihåg massor som jag själv glömt bort för länge sedan, vad hotellet hette, var det låg, ja till och med rumsnumret i vissa fall. Hon kom ihåg när jag ”försvann” i Marbella, Spanien och morfar nästan fick en hjärtattack av oror (fast egentligen höll jag mig bara utom synhåll tillsammans med den spanska killen jag träffat), när mormor tappade tanden och mamma skulle klistra dit den (vilket inte var i Arma Di Taggia som jag mindes det, utan på Sicilien), när jag låg en vecka på sjukhus i San Remo och alla andra roliga och dråpliga minnen från våra resor.

Det kändes så bra att sitta där i köket och bara prata med mormor. Under de månader som jag bott hos henne har vi fått ett helt annat förhållande än bara mormor och barnbarn och det är jag jätteglad för. Kanske fanns det en mening med att jag fick jobb i Skellefteå?!